Wherever I lay my hat?
Såhär ser himlen ut i Göteborg
Jag får ibland för mig att jag saknar att bo i Göteborg. I alla fall när jag tittar på bilderna därifrån. Jag bodde bara där i två år, men det hann väl sätta spår antar jag. Jag skulle säkert känna lika om jag nu skulle flytta ifrån Stockholm. Men man kan inte sakna nåt om man inte har det hos sig, eller vad är det man brukar säga.
Men vafan, Göteborg var en himla trevlig stad, man kunde se Carl-einar varje sommar på Liseberg, man åkte ut till vattnet och grillade, tempot var lugnare i Göteborg.
Uppsala, däremot, saknar jag inte. Jag tycker om Staden och alla vackra byggnader och sådär, det gör jag. Men jag känner aldrig att jag saknar att vara där. Det är fint, japp, och det är ju trevligt att komma från en fin studentstad med gamla anor, det är det ju. Det är jag faktiskt lite stolt över.
Men Göteborg är nog det jag saknar om jag ska sakna något. Ibland kan jag sakna den trevliga stämningen i den lilla staden Ronneby, där jag bodde två år också, kan man säga. Där stressade ingen, man kunde snacka lite skit med kassörskan om man hade lust, ingen stressade på med sina varor på bandet så man själv inte hann plocka i grejerna i sin påse...lunkandet där kan man ju sakna ibland, men inte att bo där. Det blev för tråkigt i längden.
Stockholm och Göteborg, det är mina städer det!
Här bjuder jag på lite fler bilder från Götet, mest från skärgården. Den sista bilden föreställer en fågel (från mycket långt håll) som jag gjorde lite mer blå i ps eftersom jag tyckte det såg ut som den simmade vid ytan och jag var nere på bottnen av något turkosskimrande vatten...
Men vafan, Göteborg var en himla trevlig stad, man kunde se Carl-einar varje sommar på Liseberg, man åkte ut till vattnet och grillade, tempot var lugnare i Göteborg.
Uppsala, däremot, saknar jag inte. Jag tycker om Staden och alla vackra byggnader och sådär, det gör jag. Men jag känner aldrig att jag saknar att vara där. Det är fint, japp, och det är ju trevligt att komma från en fin studentstad med gamla anor, det är det ju. Det är jag faktiskt lite stolt över.
Men Göteborg är nog det jag saknar om jag ska sakna något. Ibland kan jag sakna den trevliga stämningen i den lilla staden Ronneby, där jag bodde två år också, kan man säga. Där stressade ingen, man kunde snacka lite skit med kassörskan om man hade lust, ingen stressade på med sina varor på bandet så man själv inte hann plocka i grejerna i sin påse...lunkandet där kan man ju sakna ibland, men inte att bo där. Det blev för tråkigt i längden.
Stockholm och Göteborg, det är mina städer det!
Här bjuder jag på lite fler bilder från Götet, mest från skärgården. Den sista bilden föreställer en fågel (från mycket långt håll) som jag gjorde lite mer blå i ps eftersom jag tyckte det såg ut som den simmade vid ytan och jag var nere på bottnen av något turkosskimrande vatten...
Kommentarer
Postat av: mamma annsan
Besöket i kyrkan blev mot förmodan glatt överasskat, en störtskön präst va det så nu e vi lite lugna i alla fall. Pratade nyss med lillasyster i luren o har fått skratta vår vana trogen:):)
Ha de så gott så ses vi på lördag.
Kramkramkram
Trackback