Jag har övat igen.
I skolan fick jag lära mig att med akvarell skulle man använda massor av vatten...men jag kan inte låta bli att använda mycket färg...gör jag fel då? Känns nästan som slöseri med fina akvarellfärger när man har de där orden malandes i ryggen när man målar.
Och svart, det fick man ju absolut inte använda. Men jag är en sån där...som gillar starka färger och kontraster. Då blir det sånt här som kommer ut ur mig.
Jag vet inte om den är bra eller dålig. Det kan jag inte avgöra. Ibland tycker jag om den, ibland tycker jag att det ser ut som något ett barn skulle kunna måla. Ingen annan teknik kan göra mig lika osäker som akvarellmåleri, det är ett som är säkert. Men jag ska försöka öva mer och mer...och kanske en dag blir jag riktigt nöjd med något jag gjort i akvarell.

Dock tycker jag om budskapet med den (det kanske inte framgår iofs). Jag återkommer ofta till clownen, den som drar på sig en stor glad mun, men egentligen är ganska dyster och utsatt. En person som känner sig utanför den stora massan. En som försöker vara glad men det blir bara...fel. Man måste ju vara glad och rolig. Eller?