Såhär arg är jag nu och samtidigt ledsen. Både jag och Martin får betala tillbaka på skatten..rätt mycket dessutom... Jag trodde ju på fullt allvar att jag skulle få tillbaka pengar. Förra året var jag inte direkt rik...och är fortfarande inte direkt rik...skulle ju spara till resan men nu måste jag istället dra bort från reskassan. Hur jävla kul känns det...

Nu har jag suttit här framför datorn en liten stund och scannat in lite bilder från när jag och Martin var och backpackade i Sydostasien för snart fem (!) år sedan.
Tänkte tillbaka på alla våra äventyr med rasade eller bortsköljda broar, bussar som försvann, svullna fötter, goda frukter, trevliga människor, mindre trevliga människor, sunkiga guesthouses, goda vårrullar, värme, motorbikes, shopping av souvenirer och godis, tempel, turiststråk, fruitshakes, miljoner i pengar, snorkling, roliga vattennamn mm mm... Den resan har jag levt på sedan dess...och nu i sommar planerar Martin och jag en ny resa, dock inte en 55-dagars denna gång, utan en månad får det bli. Jag hoppas på fler minnen att leva fem år till på...



1. Halong Bay, utanför Hanoi, Vietnam. Taget genom vårt hotellfönster.
2. Utsikt när vi var på en liten trek i regnskogen, Cat Ba Island, Halong Bay.
3. Marknadsplats, Hanoi
4. Guesthouse i Ho Chi Minh City, Vietnam. Notera det vackra överkastet. Det röda i ena påsen är rambutan. Det andra minns jag inte namnet på men de små frukterna hade tunt hårt skal, nästan som äggskal, med vitt fruktkött och en svart kärna i mitten. Smakade som galiamelon ungefär.
5. Ankor Wat, Siem Reap, Kambodja.
6. Jordskred i bergen...Notera att det enbart är turister som försöker puffa bort ananasbilen. Vi satt fast där i flera timmar.
7. Martin står vid en skylt. Tyckte det var lite kul att man måste springa. Och det var man tvungen till...
8. Jag med den minsta banan jag någonsin skådat. Och jag har sett små bananer. Haha.
9. Två barn i Phnom Penh, Kambodja.
10. Jag och Martin på bussresa från Mekongdeltat.


Och nej, man är inte särskilt snygg när man backpackar.

Mossa mossa alla männskobarn.

Sitter och fryser i väntan på min fiskgratäng i ugnen. Orkar inte laga mat till mig själv, så trist. Och pizza orkar jag inte klä på mig för att hämta...

Idag fick jag den stora glädjen att se en kille spy. Han kom in i vagnen (t-banan) och satte sig ner med sin zingo och såg allmänt borta ut. Sen plötsligt vällde det ut orange sörja ur honom....fiiifaaaan. Jag gick genast iväg till bortre änden av vagnen. Detsamma gjorde fler. Han hade piercings i hela käften med så det fastnade säkert massa kräks där med....bluääääääh! Och när tåget åkte så rann sörjan iväg....alltså fiiifaaaan vad äckligt. Så äckligt att jag måste dela med mig av dessa detaljer. Vill inte ha det i huvudet ensam. Haha.

Nu går jag och tänker på den händelsen med jämna mellanrum..mest för att jag är orolig att han var magsjuk och att jag nu blivit smittad av en hemsk magsjuka... Därför hoppas jag att han var drogad eller full. Såg lite så ut om jag ska erkänna. Men sen har man ju förutfattade meningar också. Han kanske bara var matförgiftad.

Who gives a damn?

Whatthef**k! Jag var på bio igår och såg den nya Bond-filmen Casino Royal och blev positivt överraskad. Jag har ju aldrig varit ett särskilt stort fan av Bond och filmerna, förutom kanske någon av de gamla med Sean Connery, och trodde ju verkligen inte att denna biokväll skulle bli särskilt givande i filmväg.
I början av filmen var en rolig scen där de flög fram och hoppade och betedde sig allmänt som spiderman. Den gillade jag, riktigt kul.
Inledningssekvensen, där alla viktiga inblandade personers namn syntes osv (kommer inte på vad det kallas nu) var riktigt snygg och låten var bra också. Fan jag skäms nästan över att ha gillat en Bondfilm. Dessutom kändes exponeringen av Bondbrudarna inte särskilt irriterande, vilket man ju såklart hade väntat sig. Det var ju en del men inte alls så ens jag, som är skitkänslig och rabiat ibland, brydde mig nämnvärt.
Det var ett riktigt lyckat biobesök igår kväll alltså.

Jag kom nyss hem från en kurs i hur man arbetar som personlig assistent. Eller snarare en enda lång föreläsning i hur man inte ska göra som personlig assistent...
Men jag slapp jobba för en dag i alla fall, och fick träffa lite folk och fika kaffe med mjölk. Rätt skönt för en dag, trots att tröttheten smög sig på under dagen. Somnade nästan ett tag och fick anstränga mig mycket för att hålla ögonen öppna. Jag pillade på naglarna, drog i tröjärmen, gnuggade mig i ögonen...allt för att inte somna. Haha.

Imorgon är det jobb igen, och återigen dags för intro. Jag hoppas att det ska gå bra för jag har inte hållit i särskilt många intron liksom. Jag har ju bara arbetat som personlig assistent i ett år ungefär. Men det ska bli kul att få ha någon att prata med igen. Det är ett ganska ensamt jobb, att vara personlig assistent.

Nu ska jag laga middag till min kära pojkvän som kommer hem vid 18. Sen ska vi försöka julpynta eftersom det inte blev av i helgen. Sen blir det förhoppningsvis lite glögg och pepparkakor, julmusik och lite gos.