Näe.
Första dagen i skolan efter VFU:n.
Det kändes inte hundra idag i skolan. På morgonen var jag på bra humör och kände mig litegrann som en sol. Hade mina shorts och t-shirt och det var sommarmorgon.
Efter ett par timmar började det kännas som vanligt...det känns liksom lite tomt. Jag hittar ingen plats för mig när jag är på Konstfack. Känner mig liten, förkrympt i både kropp och själ, ointelligent, tråkig och dum. Jag blir tyst och trött, kan inte slappna av och det känns som alla redan funnit sina platser, sina bästisar och sina gäng. Och så är det lilla jag.
Det känns inte så bra...och ändå är det här den bästa utbildningen jag gått och den jag trivs bäst på av alla jag gått...så jag vill inte sluta.
Och alla pratar om att "ska vi inte gå ut tillsammans" och "ja, det måste vi, va roligt!". Jag står mest där och tänker att "näe...usch...då kommer jag bara hamna i ett hörn medan alla "bästisar" har trevligt". Sen är ju alltid det där med utgång ett ångestmoment. Jag är ju inte så mycket för sånt. Särskilt inte med människor som jag inte riktigt kan slappna av tillsammans med...
Det vore så mycket mysigare om alla kunde träffas och ha picknick eller nåt. Då, kanske, skulle jag känna mig lite bättre till mods. För alla är ju trevliga, det är inte det...

Blev lite personligt där...sorry.

Aldrig kan nåt vara sådär perfekt.
Förutom vädret.
Idag är det fan perfekt. Och då sitter jag här..och väntar på Martin. Men en middag på balkongen får det nog bli. I kvällssol.
Jag hoppas och håller tårna för att det blir likadant väder imorgon...då hinner man njuta av den hela dagen och inte efter 17.00.

Puss alla!