häromdagen jobbade jag kväll. gick samma gamla vanliga väg förbi dagiset till tunnelbanan. plogbilen har ju ingen känsla för människor utan bil, den bara plogar upp vallar på alla trottoarer. man blir galen av att traska runt i snömodd. fast man tränar både rumpa och strumpa..eh...ben menar jag.
upp för trappen, gå en bit, vänta länge, tål all skit
jag såg elva ansikten ibland snö och sten. jag räknade dem alla, sen kunde jag inte finna fler. jag såg dem rätt som det var, det var inte planerat att jag skulle söka ansikten i naturen. men det var rätt fascinerande med alla dessa ansikten inom samma område. det var inte stort, högst fem meter brett.
jag funderade över hur det kan bildas ansikten Öfverallt. jag har en tendens att se ansikten i det mesta. marmor är en bra grej att kolla efter ansikten i, där finns många spöken. jag fotograferade en bit marmor i en kyrka en gång, när jag bodde i göteborg. där fanns massor av spöken. undrar var bilderna är, skulle vara intressant att se igen. om de finns kvar i marmorn.
i hissen i vårt hus är dörren gjord av något material som det är mönster i. där brukar jag se ankor med olika sorters näbbar.